En helt nästan vanlig lördag.
Jag kunde inte sova i fredags. Eller rättare sagt, jag var skittrött och hade nog somnat direkt om jag lagt huvudet på kudden, men jag har, idiotiskt nog, börjat följa en ny serie. Jag kunde inte hjälpa det, ärligt talat. Alex satte igång den och helt plötsligt ser jag min första flickförälskelse (vi hade nån filmkanal som visade samma filmer ganska många gånger om, så även om man kom in mitt i en film så kunde man ändå få se början en annan dag om man hade tur, och jag hade ganska tråkigt när jag var liten) i en roll som allmänt misstrodd neurotisk men ändå kämpande brud. SJUKT SPÄNNANDE SERIE I TELL YOU. Konspirationsteorierna flödar, både i serien och i mitt huvud. Väldigt, väldigt glorifierande serie, men jag vill veta vad som händer. Så ja, jag är fast. Det spelar ingen roll att jag har en hel bärkasse full med filmer förmodligen tio gånger mer värda att se. Jag stannade upp till kl 7. Och jag skall inte förneka att facebook fick ett gäng timmar där också. Det var inte bara Homeland.
I alla fall. Gick och la mig på lördagsmorgonen alltså. Sen var det tänkt att jag skulle gå upp typ ett tänkte jag. Klockan typ halv två bankar det som fan på dörren. Verkligen som att den skall gå sönder. Solen skiner, för första gången på dagar. Så jävla vackert. Jag öppnar och in kommer Bef och Kef bärandes på en bricka med: 1 stor mugg varm choklad med vispgrädde (!), 1 stort fint ljus, 2 rostade mackor med smör, 2 kiwihalvor, 1 kopp med apelsinjuice.
[konstpaus]
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag undrar om Kef och Bef vet hur mycket jag älskar dem. Om de läser min blogg så kanske de fattar nu i alla fall.
Sen var det hursomhelst dags att göra sig i ordning. Jag var stört trött. Verkligen helt sjukt trött. Jag tog jättelång tid på mig. Bef och Kef och Alex väntade på mig för länge för att det skall vara okej, men till mitt försvar, sen när äter vi middag kl 17 som normala människor? Och varför skulle den här dagen vara annorlunda, egentligen?
Skitsamma. Sen visar det sig såklart att fast vi inte skulle så har Bef och Kef fixat julklappar de jävlarna. Jag fick ett par fluffiga tofflor som är sjukt sköna och sjukt varma. Och en lapp om att jag skall vara tålmodig så kommer jag få mitt hål i näsan. Inte för att jag misstrott det, det snöar väl i Sahara när Kef missar en chans att hugga mig så att jag blöder. ;)
Sen så skulle vi kolla på Arne Weisse, men det var helt fel nedladdning vi laddat ned, så vi såg Kalle Anka och hans jävla vänner, sen somnade jag. Tror jag kom ungefär till Askungen (som jag förövrigt måste göra en genusanalys på under resan hem till Gotland, spännande).
Ett par timmar senare vaknade jag av att det var alldeles för varmt överallt. Alla sov som barn framför den enorma skärmen. Vi är inte normala människor alltså. Kef hade satt igång Jurassic Park under tiden alla sov, vilket förklarar ljuden jag hörde i mina drömmar, men somnat ifrån den han också. <3
Jag gick över till Bosse. Bosse och jag fnissade/diskuterade i 45 minuter åt/om folk, händelser och världsligheter, sen var det dags att försöka hitta till Svalövs Kyrka. Det var svårt. Och kallt. Men jag kom fram, tre minuter försent men jag tror inte det gjorde något. Såg skolans kökschef på raden bakom mig, lustigt.
Nej, jag vet. Jag tror inte på gud, jag pallar inte religion, firar inte jul, osv. Men jag älskar att sjunga. Jag älskar att sjunga annat än till ljudet från mina laptophögtalare. Jag vill sjunga så att det hörs, men jag vet inte riktigt vart eller hur, så jag går till kyrkan på julafton för att jag vet att jag kommer kunna de låtarna, och där är det meningen att man skall sjunga, vare sig man är duktig eller inte. Jag är duktig dock, det är jag helt säker på, men man vet ju aldrig. Så, efter att jag bränt av några psalmer och tänt ett ljus till Tindra och familjen Englund (som är de jag känner som verkligen tror på gud på riktigt så det känns vettigast att tänka på dem om jag nu skall tända ett ljus) så cyklade jag hem. Det var iskallt och ishalt. Bef och Kef verkar ha fixat sin dygnsrytm så jag gick hem till Alex och nu är klockan plötsligt ett gäng avsnitt Homeland senare halv åtta.
Idag, den 25 december, skall jag ringa min farmor, ringa min mamma, ringa mina syskon, äta fiskpinnar och städa mitt rum. Imorgon, den 26 december skall jag äta köttbullar (hemmagjorda, om jag pallar) och packa inför Gotland.
Just det, jag har fått en present till, av mamma. Jag önskade mig stickor, garn och beskrivning till en blåbärsmössa av mamma. Första måndagen på lovet fick jag paket. Fyra dagar senare var mössan klar! Jag är bäst, den blev lite stor, men jag är stolt. Såg ett garn med jättehärlig färg på ica, så det skall jag köpa imorgon också, och påbörja en basker. Mina fingrar kliar efter stickade härligheter. :)
Nu skall jag sova ett tag i alla fall, men inte tills det blir mörkt!
Gonatt! <3
