Jag har tänkt på det här med kärlek. Jag fattar inte hur man gör! Jag vill veta hur man får någon att förstå att man inte tänker hoppa på den och tigga och be om ett förhållande med en gång, utan vill lära känna personen först? Problemet är att om man inte umgås kan man inte lära känna varandra, och tydligen kan man inte umgås om man inte känner varandra så bra. Med det tankesättet kan det ju aldrig bli någonting för någon, eller? Jag förstår ingenting, och jag vet inte vad jag skall göra.
Men det spelar väl ingen roll, för med tanke på tiden jag tillbringar i skolan har jag ändå inte tid att umgås med någon. Jag har inte ens kunnat tvätta, för man får inte tvätta på natten där jag bor och jag har kommit hem för sent varenda kväll, och i lördags när jag hade lite lite tid bestämde sig mitt huvud för att gå i bitar och mina lungor för att sprängas av en major förkylning, så jag låg hemma och hostade och dog hela min lediga eftermiddag. Nu såhär i efterhand inser jag att det var influensan, för typ alla i min klass har haft den nu. Men jag gick till skolan ändå (ja, på en lördag) och dagen efter också, och igår också. Det känns som att jag bor där. I skolan. Jag måste ärligt talat säga att jag längtar väldigt mycket tills hela miljonprogrammet-projektet vi håller på med nu är slut. Det skall bli sjukt skönt att äntligen få gå hem efter fyra, och inte efter åtta som det har varit nu.
Nu stänger visst biblioteket snart, så jag måste gå, men såhär såg jag ut en dag innan jag bosatte mig i skolan och kunde vara ute när det var hyfsat ljust:
PUSS!
PS. glöm inte att lyssna på popradio på torsdag!
