Jag skrev ett jättefint blogginlägg igår. Om er, ni som räknas, ni som räknar mig. Men det ligger på min dator hemma i min internetlösa bostad. Det kommer någon dag.
I lördags hade jag föreställning, det kom fem personer. Lite besviken blev jag, eftersom jag trodde att många många fler skulle komma. Men men, ni har en sista chans 25 mars kl 11.
Sedan var jag på fest. Hos Wendela. Med Sara, och Måns. Det var helt otroligt hemskt men också helt otroligt underbart. Jag tror jag fick en ny vän, och för första gången i mitt liv fick jag frågan ”Torunn, vill du dansa tryckare?”. Det var inte ens på skämt, fast jag trodde det först. Jag blir så otroligt glad. Så Jag fick dansa tryckare, en tryckare för två som övergick i en tryckare för tre som övergick i en tryckare för fyra. Det blev en terapitryckare, och nu har jag två personer som har som uppgift att hitta kärlek till mig. Skönt att lägga över det på någon annan, så slipper man tänka på det själv.
Hemskt var det också, men det är sånt där som är hemligt. Och förövrigt har jag släppt det nu. Droppat det, lämnat förhoppningarna att dö i en soptunna. HA! Du vet inte vad du missade. Ingen som visste det skulle låta mig dumpa förhoppningarna i en soptunna. Nu skall jag gå och fika med de som räknas. PUSS!
Inga kommentarer »
Inga kommentarer ännu.
RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URL