såklart

Måste ju skriva en redogörelse över detta. Igår var jag hos Tobias (jag vet att min blogg handlat lite väl mycket om honom på sista tiden, men det är en speciell pojke det där, så vad fan skall man göra?) för att hämta mina saker (dvs en påse med min halloweenutstyrsel – paljettlinne, mystisk mask, lösögonfransar och pandaöron (hade inte öronen och masken på mig samtidigt förövrigt)). Det var mycket underligt. Såhär gick det till. Jag kommer hem till honom, knackar på dörren, han släpper in mig, jag lokaliserar min påse, vi hittar lösögonfransarna och jag är redo att gå. Då börjar han stamma något om att ”things didn’t happen the way…mummelmummel”. Jag avbryter honom och säger ”Seriöst, låt oss släppa det här nu, jag hatar inte dig, du hatar inte mig, we’re fine. Okej?”. Han blir uppenbart lättad över att jag inte hatar honom (hur kan man hata en söt skinnyboy med koögon och långa ögonfransar?), och fortsätter stamma. Jag är påväg ut, han påbörjar en mening men avslutar den inte utan säger ”eeeeh… eeeeeh… eeeeh…”. Jag frågar vad han menar. Han svarar ”eeeeeh…”. Jag säger att jag måste gå, han säger ”eeeeh…”.

Jag trodde att det skulle vara tvärtom. Att jag skulle vara den stammande, nervösa parten i mötet. Att han skulle vara den samlade individen som gör det som skall göras (ge mig påsen) och sen säger hejdå. Jag är mycket nöjd över att det var tvärtom. Det fick mig att känna mig mindre som en idiot. Visst, när jag gick ut genom dörren ville jag inget hellre än att springa tillbaka och kasta mig runt halsen på honom och hångla upp honom mot väggen, men det är helt enkelt bara så min kropp reagerar när jag ser honom. Det är ju inte som att jag egentligen känner killen. Jag vill bara hångla med honom konstant. Förövrigt har jag inte fått hångla sen… dagen efter han dissade mig, så det kan ju ha en del i min enorma vilja att kyssas. Hångelabstinens tror jag det heter.

Sen åkte jag i alla fall hem till Ayam och Ismael, det var jättetrevligt, de hade gjort en jävligt mastig chokladkaka. Alltså det var choklad med choklad och chokladglasyr. Helt sjukt god. Jag och Ayam gick ut och flörtade in oss på en konsert som kostade fem dollar, men vi behövde bara betala två dollar, för båda! Yessss. Bra konsert också. Sen var det crazy efterfest som vanligt. Sov på Ayams golv, vaknade, fick frukost, somnade i deras säng, vaknade när Ayam skulle till jobbet, åkte hem till papa, åt mat, gick på bio, skulle till en klubb där Matt dj:ade men han var inte där än och jag ville inte vara ute längre än till det att sista t-banan gick så jag sket i det och åkte hem. Tog en kaffe på Tim Hortons påvägen. Älskar de som jobbar där, så himla trevliga. Stammis är gött att vara, plus att man får allt billigare då. ^^

Nu skall jag lägga över bilderna från kameran, redigera tills jag somnar, och så kanske jag lägger upp allt imorgon. Puss