Ibland är det som att jag inte finns. Jag bara släpper allt. Vaknar och bestämmer mig för att jag skiter i allt och aldrig vill vakna. Fortsätter sova, ignorerar allt. Sen kommer verkligheten ifatt och då är jag glad att det finns de som verkligen bryr sig. De som kör till andra sidan stan och ringer på dörren och kommer instormande och väcker mig. Bara för att se att jag mår bra. Jag känner mig hemskt elakt som utsätter folk för denna oro, men jag kan inte hjälpa det. Ibland känner jag bara att jag vill skita i hela världen. Men. Imorgon är en ny dag, och den skall jag göra något vettigt med. Och glad skall jag vara. Riktigt käck liksom. Vad fint det skall bli. Nu skall jag ladda ner två filmer jag aldrig trodde att jag skulle se.
Förövrigt drömde jag att min mamma höll på att gå ur nykterhetsrörelsen och hade börjat dricka alkohol. Jag har aldrig varit så arg i en dröm. Vilket gräl vi hade, min mamma och jag, i drömmen. Och vad konstig hon var, helt annorlunda. Nej, jag vill ha min riktiga mamma.
Inga kommentarer »
Inga kommentarer ännu.
RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URL