Jag har blivit helt tokigt kär i ett Halmstadsband som funnits ungefär sen jag flyttade till Halmstad, och som fortfarande finns, tur nog, även fast jag flyttat därifrån (har ju ingenting med mig att göra liksom). I alla fall så är de helt fantastiska. På min gamla skola Sturegymnasiet gick alla bandmedlemmar och nu går de inte där längre och inte jag heller men när jag hör deras tidiga låtar blir jag helt fylld av en härlig sturenostalgi. Nu har jag ju varit kär i dem ända sen jag hörde dem första gången (kommer inte ihåg vart jag hörde dem första gången, men förmodligen var det en solig eftermiddag på Stures gräsmatta) men det har gått ett tag sen jag lyssnade på dem sist och nu har de släppt en ny låt som heter Tom Sawyer och den är så jäkla bra att jag nästan sprängs, så jag har blivit nykär igen. Och vad vore jag för medmänniska om jag inte försöker sprida detta underbara bands namn så mycket jag kan? Jag vill att alla, ALLA, skall förstå hur bra de är. Mina punkarkompisar kom in i köket idag när jag stod och diskade till det här underbara bandet på extremt hög volym, de rynkade på näsan och muttrade ”poppare…”, gick ut i vardagsrummet igen och drog på nåt punkigt på högsta volym, väldigt demonstrativt. Så de kommer kanske aldrig förstå, men vad gör väl det? Det är deras förlust. Ni andra, ni som tycker om sån musik som jag tycker om, ni kommer (förhoppningsvis) känna pirret i magen och den sprittande känslan i tårna, och ni kommer se såpbubblorna av den bästa sort sväva förbi fönstret även fast det är snöstorm, ni kommer sprida maskrosfrön även fast det är februari och slänga bort era skor även fast marken är täckt av is. Ni kommer lämna allt och bara bli ett med tonerna, texterna, kärleken och glädjen. Så bra är det.

Nu finns det en tråkig sak med det hela också. Bara fyra låtar finns att få tag på (om man inte har det gött och känner nån som har ett exemplar av deras första ep till övers (tyvärr, min är förlorad i en låda på en vind)), tre här och en här.

Men jag skall inte hålla er på sträckbänken längre, ni är säkert sjukt nyfikna på vad det här underbara bandet heter egentligen, och det skall jag tala om för er. De heter inget mindre än

Vincent Vicious

Så. Det var nästan allt jag hade att säga i det här inlägget, det jag (fast det egentligen inte är jag utan Vincent) har kvar att säga är detta: