Jag älskar när man vaknar sådär tidigt av att solen har gått upp, och man vet att man inte måste gå upp förrän om flera timmar, och så suckar man nöjt, vänder på sig och lägger armen om en som ligger bredvid. En vars hud är mjuk som… jag vet inte vad. Och varm, sådär så man bara vill vara nära hela tiden för att det är så mjukt och lent och gosigt och fint. Och luktar gott gör det också. Och allt är bara vitt ljus och hud och man kan inte riktigt tänka så mycket för man har precis vaknat och hjärnan har inte börjat formulera sig i ord ännu utan bara känslor, känslor utan beskrivning sånär som på bra, dåligt. När man vaknar är det antingen ”här vill jag vara” eller ”här vill jag inte vara”. Imorse var det här vill jag vara.
Lite som den scenen i eternal sunshine när de är under det underbara underbara lapptäcket och ljuset silar in genom sömmarna och han säger ”Please just let me keep this memory”.
Inga kommentarer »
Inga kommentarer ännu.
RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URL