1. Väck mig när det är vår igen

    30 oktober 2010 by torunn

    Nu såhär när det är kallt och mörkt och tråkigt så sitter i alla fall jag mer vid datorn än vanligt (kan iofs ha att göra med mig obefintliga sysselsättningsnivå (arbetslös och uttråkad)). Och då passar jag på att rensa datorn från gamla saker, vilket för mig osökt in på bilder och texter från svunna tider och människor jag saknar. Så jag tänkte skriva ett litet hyllningsinlägg, såhär ett par månader innan jag fyller tjugo.

    För det är ju så att i januari har jag levt i 20 år (plus drygt nio månader i magen förstås), och det är ju en fjärdedel av livet (om jag lever tills jag är åttio då vill säga, vilket jag siktar på – minst). Och på de här tjugo åren har jag träffat extremt många fina människor som format mitt liv. De flesta har dock infunnit sig de senaste 10 åren.

    Jag önskar att jag kunde skriva ett brev till alla er och säga tack. Tack för att ni kramat på mig, skrattat med mig (och åt mig), pussat på mig, lyssnat på mig (eller läst mig för den delen), pratat med mig eller bara sett mig för en stund. Vem bryr sig om jag inte pratar med ens en tiondel av er längre? Ni finns alla i mitt hjärta. Jag kan ju i alla fall hoppas på att jag lämnat ett avtryck hos er som ni gjort hos mig. När jag tänker efter skall jag nog göra det. Skriva tusen brev och säga tack. För ni är mina hjältar, mina räddare i nöden och i lusten. Och tackbrevet kommer också vara en inbjudning till Gotland den sextonde januari, då jag fyller tjugo. Jag hoppas att alla som ännu inte hälsat på mig och de som inte gjort det på länge vill komma och dansa med mig på gatorna!

    Jag älskar er.

    Comments (0)

  2. if i say jump

    17 oktober 2010 by torunn

    inflyttningsfest i nya kollektivet som inte är tillräckligt kollektivistiskt för att ens ha ett namn

    en kväll gick vi på bio och sen hade vi juicekalas

    en gång åkte vi på en liten liten bilutflykt med edvin och theo

    vi sjöng och dansade på wisbymaskeraden. det var kul.

    jag tar en dag i taget

    en kväll gick vi på kakan. superhjältekakan.

    en dag i taget

    Comments (1)

  3. Skriva kan jag i alla fall

    14 oktober 2010 by torunn

    Jag känner mig lite låg. Börjar kanske bli höstdeppad, arbetslöshetsdeppad, kölddeppad, pmsdeppad eller helt enkelt bara tristessdeppad. Annars är allt skitbra. Vidar satte i dreads igår och det blev extremt snyggt. Min pojkvän är verkligen finast, bäst och vackrast i världen. Fast han är också höstdeppad. Vi kanske borde låta Pontus dra med oss till solariet som ligger tre meter upp på vår gata. Det kan väl inte vara så läskigt som det verkar? Folk gör ju det uppenbarligen, och det skulle faktiskt kännas rätt gött att få lite fejksol i ansiktet. Om inte annat för att glömma den obarmhärtiga nordanvinden för en stund.

    Jag hatar nordanvinden. Den kan verkligen blåsa genom alla material. Nästan. Och kan den inte det så hittar den alltid en väg runt. Typ, man ställer sig så att man har vägg mot norr, vägg mot öster, vägg mot sydost och människa åt väster. Gissa vart vinden kommer från då? Jo, väggen. Den kommer liksom norrifrån uppifrån, sen glider den över hustaket och ner, och sen svänger den rakt in under din jacka från sydost. INTE OKEJ.

    Jaja. Poäng? Nej. Jag har bara lite tråkigt och borde sova.

    Comments (0)

  4. jag vet att jag sa att jag skulle

    by torunn

    Men jag orkade inte ladda upp bilder för internet var för segt. Har i alla fall lagt upp nytt på tittaboken.
    Puss

    Comments (4)

  5. hår och allt möjligt.

    12 oktober 2010 by torunn

    Haha, min mamma skickade en artikel om kvinnor med hår på kroppen till mig. Ni borde läsa den, det är roligt att det är så många som bryr sig om något så otroligt ointressant som hår som inte befinner sig på huvudet. Jag känner såhär, jag har ingenting att göra med min nästas armhålor eller ben, och min nästa har ingenting att göra med mina armhålor eller ben. Men läs, det var fint. Jag är glad att Arvida Byström fotar tjejer som inte rakar sig. Det ger mig lite hopp. För jag har fått höra så många gånger att jag är äcklig. Det är inte okej. Jag tycker att det är mer obehagligt att vara tvungen att raka sig hela tiden för att undvika stubb, som jag tycker är mer obehagligt än normallångt arm- och benhår.

    http://www.aftonbladet.se/wendela/article7885939.ab

    Läs det i alla fall!

    Men nog om det. Idag sökte jag ett jobb som jag verkligen vill ha. På torgkassen i visby. Håll tummarna snälla alla ni. Jag behöver det här. Det känns som att om jag inte får det här jobbet, som förövrigt passar mig perfekt, så får jag aldrig nåt jobb. Och då blir jag ledsen.

    Men nu skall jag åka med när Vidar övningskör och inte vara nervös.

    Laddar upp masa bilder ikväll. Tjuhu! <3

    Comments (6)