1. älskar er

    23 februari 2011 by torunn

    Jag blir så glad när jag märker att folk kommer tillbaka fortfarande, efter en sån sjuk torrperiod på den här bloggen. Tack. Det värmer.

    Egentligen kanske det är för att det inte regnar på vintern. Jag blir så glad när det regnar nämligen. Det regnade på min födelsedag, det var fint och jag trodde det skulle bli vår, men nej, det blev istid. Men istället för vår kom det en rotfrukt från Norrland som såg ut lite som en räv och har havsögon och dess vänner. Och ett persiskt rådjur, en barndomsvän jag inte hade, en varg som egentligen är mer som en björn och två fantastiska tomtar som jag älskar att bo med och som råkade ha en väldigt fin katt! Och det blev jag ju såklart också glad av, så det är väl därför jag känner en sån lust för att skriva saker igen. Inte om rotfrukter eller vilda/metaforiska djur, absolut inte, men om allt. Allt som jag tänker på, som upprör mig som nedrör mig som rör mig. Det känns fint. Bramåendet som började med illamåendet. Fast fysiskt då. Tre dagar i månaden utan undantag och de rosa pillrena funkar inte längre. Har dock hört att rotfrukt skall vara nyttigt, så det kanske inte är så konstigt. Att jag mår så bra nu alltså.

    Just nu är jag sjukt sugen på att titta på musikalfilm, åt danshållet. Hade kostymrepetition idag, alltså ”somomdetvoreföreställningmedbetalandepublikrepetition”. Det gick fruktansvärt dåligt för mig dansmässigt. Allt annat gick asbra, men fem minuter innan start fann jag mig i ett tillstånd av amnesi. Jag kunde inte komma ihåg någonting av någonting. Det gjorde inte så mycket, allt sitter inpräntat i svetten på min hud. Allt utom danserna. Efteråt kände jag mig lite halvt värdelös och fruktansvärt opepp på att ta mig i kragen och fortsätta öva. Men sen tittade vi på Flight of the Conchords, och då blev jag sugen på arga dansen-videon. Så jag tittade på den när avsnittet var slut. Den är verkligen helt jävla fantastisk. Och då blev jag sjuk sugen på att dansa. Sen visade räven mig Flashdance – What a Feeling (jag vet, jag har totalt missat Flashdance. Jag är inte så bra på det årtiondet), och sen blev det Dirty Dancing – Time of My Life och sen fastnade jag såklart vid Grease. HEJ INSPIRATION! Imorgon ska ni få se på dans! (eller, egentligen inte eftersom jag tänkte typ försöka hinna danssjungstäda utan att någon får se eller höra, men ni fattar).

    Med tanke på hur den här dagen började, med ett samtal halv nio från min stalker som faktiskt pratade den här gången för första gången sen det jävla creepet började ringa mig för sisiådär fem år sedan. sov halvt dock och kan därför inte riktigt placera rösten. Det hela är fruktansvärt… irriterande. Så har den visat sig bli rätt så jävla najs, trots min halvtaskiga timing på repetitionen. Träffade min mormors nära vän på jobbet idag (hon handlade kakor), och det är alltid fantastiskt trevligt. Hon heter Ulla-Pelle och är den gulligaste tant jag någonsin känt. Och så en pojke som kom in på jobbet för att lämna min vante som han stal av mig på krogen förra veckan. Och såklart den där räven, som dessutom hade med sig Håkanbiljetterna. DEN HÄR VECKAN KOMMER BLI FANTASTISK! Jag är medveten om att klockan redan är onsdag. Men åh.

    Puss dröm sött


  2. peanuts vs smoke

    22 februari 2011 by torunn

    Såg på nyheterna häromdagen, och upprördes av en snyfthistoria om en kvinna med extrem astma som bodde i ett fint villaområde där folk eldade mycket med ved om vintrarna. Den här stackars kvinnan var tvungen att ha ansiktsmask på sig på vintern för att det var så mycket rök från alla skorstenar. Jag blev alltså inte upprörd över de hemska grannarna som eldade i sina öppna spisar, utan över att reportaget överhuvudtaget sändes. Stackars stackars den här kvinnan, som bor i ett jättefint hus i ett jättefint område och inte kan njuta av det för att folk inte bryr sig om att det faktiskt finns ungefär en på tusen som inte kan gå ute utan ansiktsmask om de eldar i sin spis. Men herregud! FLYTTA TILL EN ETTA I RÅGSVED OCH SE HUR DET KÄNNS JÄVLA KÄRRINGJÄVEL!

    Jag har en kompis i Helsingborg som är allergisk mot nötter. Vet faktiskt rätt många som i likhet med min vän kan dö om man ätit jordnötter och andas på dem. I somras delades det ut gratis nötpåsar i Helsingborg, vilket betydde att ALLA åt nötter. ÖVERALLT. Min kompis kunde inte åka buss eller någonting på grund av det. Gör ett snyftreportage om henne och alla andra som har seriös nötallergi istället. Eller skit i det. Uppenbarligen är det jobbigt att vara allergisk mot grejer, men vad fan skall man göra? Det kommer ju förmodligen inte hjälpa att förbjuda vedeldning eller nötätning på allmänna platser, så varför göra ett snyftreportage om det? Skall man börja så kan man lika gärna förbjuda allt på en gång. Vi gör det tycker jag! Alla skall ha det lika dåligt. Vi förbjuder nötätning, rökning, vedeldning, pengabränning, grillning, parfym, hundar, katter, hårspray, gräs, hö, pollen. Hell, man kan till och med vara överkänslig mot el, låt oss stänga av elnätet också när vi ändå är igång!

    ELLER så kan vi börja hjälpa folk som har det jobbigt på riktigt. Typ de nio miljoner människorna vars land varit ockuperat i typ 44 år (newsflash: De har byggt en MUR runt en av städerna för att hålla hjälpen borta, känns som vi hört den här historien förut, eller hur var det nu? Aldrig mer sas det. Sägs det fortfarande. Vänta lite nu…?). Eller alla jävla barn som svälter ihjäl lite varstans i världen på grund av att folk inte kan tänka längre än till sitt eget jävla staket. Eller de vänsterfolk och invandrare som varje dag får motta hot och trakasserier från vad de nu kallar sig; patrioter, nationalister, nazister, inte-nazist-men-nationell-socialist:er, rasister (tror jag tänker kalla dem idioter kort och gott). Eller alla de människor som blir utförsäkrade trots att de är så sjuka att de måste ha hemhjälp ”Ja, okej, du är så sjuk att du knappt kan diska din egen disk eller gå på toa själv, men jobba kan du fanimig göra! Du kan ju bli telefonförsäljare till exempel, då behöver man inte röra sig så mycket.” vilket faktiskt är en jävligt komisk grej att föreslå eftersom att nästan hela Sveriges befolkning känner ett outgrundligt hat inför telefonförsäljare och tar varje chans de får att häva ut sin inneboende ilska och bitterhet de tillskansat sig genom att leva ett totalt meningslöst liv byggt på konsumtion över första bästa lilla sextonåriga telefonförsäljare som ringer sitt första jobbsamtal. Tro mig, jag har jobbat som det i hela två dagar, man blir mentalt nedbruten på ungefär fem minuter. Skitbra jobb för en som redan är fysisk sjuk. Jättebra tänkt!

    Så. Det var vad jag hade att säga idag. Nejdå, jag är inte bitter. Förövrigt, pappa om du läser det här, kan du ringa mig någon dag?

    Gonatt


  3. typ hej

    20 februari 2011 by torunn

    tänkte fixa ett riktigt analytiskt inlägg någon dag, men just nu tänker jag mest att det vore schysst om min pappa ringde någon dag. typ imorgon, innan halv fem eller efter typ tio. gonatt


  4. inspirationsdrömmar

    03 februari 2011 by torunn

    Häromnatten låg jag vaken fast jag skulle jobba dagen efter. Drack kaffe vid fyratiden, och det var riktigt gott, så det var också rätt starkt. Starkare än min hjärna kunde med. I alla fall så kom jag på en massa saker, bland annat precis hur min bok skall se ut och vad den skall handla om och på vilket sätt den skall vara skriven. Känns bra för nu vet jag det och då är det mycket lättare att komma vidare med den. Innan har det mest blivit rätt förvirrat. Och så kom jag på en filmidé fast jag vet inte om jag tycker den är så jättebra. Och igårnatt kom jag på hur jag vill att mitt framtida hus skall se ut. Jag skall rita det någon dag och lägga upp det här. Och så skall jag lägga upp tusen miljarder bilder någon dag när jag orkar. Under tiden kan ni ju kolla min tumblr. Puss