1. som ett rastlöst barn om våren

    20 december 2010 by torunn

    Jag vill inte veta hur det går till. Det enda jag vill veta är att på tisdag eftermiddag börjar årets allra längsta natt. Sen vänder ljuset åter. Jag hoppas jag får jobba så mycket som möjligt i vinter. Hela tiden, varje dag, så att jag slipper väntan.

    Helt plötsligt en dag kan jag ta på mig mina vackra blommiga vårskor istället för tunga kängor. En morgon inser jag att det inte finns någon anledning att ha mössa. Sent en kväll märker jag att mina fingrar inte blivit isbitar fastän jag rökt en hel cigarett. Ingen vet hur det gick till. Jag stänger på jobbet, tar av mig förklät och går ner till Almedalen för att ta en folköl med mina vänner i kvällssolen. På bordet hemma hos mamma står en vas med krokusar. Människornas ansikten vänds uppåt, människornas ögon ser varandras. Ingen vet hur det gick till. Jag går till en vän på andra sidan staden och hinner knappt blinka innan jag är framme. Kjolar fladdrar, cyklar plingar. Jag undrar när de skall sopa bort gruset från gatorna. Ingen vet hur det gick till. Dricker te på uteplatsen. Solen går ner i vattnet. Vi går på utflykt till sopberget. Räknar flygplan. Ingen vet hur det gick till. En tisdag klockan sju leker jag med såna som är som jag. Det klättras i ruiner och äventyren bär av till förbjudna platser. Humlorna har vaknat. Ingen vet hur det gick till. Jag är på en äng, jag har blommor i mitt hår, halsduken är borta och ingen vet hur det gick till.

    Comments (0)

  2. fiffilelurilej

    14 december 2010 by torunn

    Idag känner jag mig lite melankolisk. Vet inte riktigt varför. Kanske är det för att jag tänkt mycket på gamla tider idag. Jaja, imorgon blir en bättre dag.

    En annan sak jag funderade på idag är ifall det bara är jag som brukar planera samtal ibland. Typ spela upp en dialog mellan mig och någon annan i huvudet ”om jag säger det här så kommer hen svara såhär och då kan jag säga det här och då kommer hen säga det här och då kan jag fråga det här och då kommer hen svara det här!”. Är det någon mer än jag som gör så? Inte för att jag någonsin fått till ett samtal som är som det jag funderat ut (vilket inte stör mig, alls.), men jag tycker att det är spännande bara. Eller spännande och spännande, jag gör det oftast när jag är uttråkad. Men idag kom en tanke till, tänk om jag är den enda som tänker ut samtal ibland? Jag kanske bara är lite störd.

    För det tredje så har jag en ny vän som jag tycker mer och mer om för varje dag. En vän som jag aldrig någonsin hade kunnat gissa skulle bli min vän. Det är fint med vänner.

    För det fjärde är jag extremt trött på snön. Må den smälta i helvetet.

    Comments (8)

  3. jag säger hej, du säger hejdå

    20 november 2010 by torunn

    Det finns nog inget band som är så bra som Beatles. Jag blir lite varm i magen bara jag tänker på dem. Mmm. Jag vill ha Beatlesfest någon dag.

    Det här är från invigningen av nya extremmysigheten i mitt och Vidars rum:

    jag lägger upp resten imorgon.

    Comments (0)

  4. för i hela helvete presenterar: roxyspelning

    18 november 2010 by torunn

    Jag, Hedvig och Pär fixade spelning en kväll. Såhär såg det ut.

    Comments (0)

  5. dagens ord

    17 november 2010 by torunn

    Jag har efter lite självrannsakan insett att jag överanvänder orden förövrigt och dock. Speciellt förövrigt. Jag älskar det ordet. Dels för att det är användbart, om man vill byta ämne eller helt enkelt inte har något mer att säga om tidigare ämne, eller om man vill tillägga något till tidigare ämne, och dels för att det är skitsnyggt. Säg det en gång bara högt för dig själv. Förövrigt. Det är awesome. Jag gillar.

    Här är en ny bild fressten! Resten får ni imorgon för jag skall gå och lägga mig. Puss

    Den här bilden är från roxyspelningen som jag, hedvig och pelle anordnade förra månaden. Det är elin och cornelia, som med sin självkänsla och pepp fick upp hela publiken på dansgolvet, och det är faktiskt svårare ju färre folk det är på spelningen.

    Av någon anledning får bilden mig att sakna helena väldigt mycket, så sicken tur att hon kommer hit på fredag! Och sicken otur att hon åker till Kanada på måndag. Med hedvig. Och lämnar mig kvar här. Åhhh snälla världen kom till mig någon gång!

    Comments (2)

  6. hej och förlåt att det dröjde

    14 november 2010 by torunn

    Det är jättemånga som stör sig på att jag inte skriver så ofta nuförtiden. Och det är ju sant. Men hallå, i ungefär vartannat inlägg ber jag er som läser att kommentera, ändå är det av ca 150 besök om dagen kanske en kommentar varannan dag, vilket jag tycker är lite väl snålt. Om ni vill att jag skall skriva får ni väl ge mig lite feedback, inte bara klaga när jag inte skriver. Hur skall jag veta att folk faktiskt vill läsa om ingen säger det till mig? Det känns ju lite halvövermodigt att bara anta att folk är intresserade av mina tankar. Ni är bortskämda helt enkelt. Prutt på er.

    Men, för att glädja er och sona för min frånvaro den senaste månaden, här är ett gäng bilder! Jag lägger inte upp alla på en gång som vanligt utan sparar på det lite så jag har något att lägga upp varje dag. Som en julkalender fast ingen som helst koppling till julen utan till mig istället. En torunnkalender! Jag gillar förövrigt inte julen. Och jag är emot mors och fars dag, och jag gillar inte rosa bandet. Har överhuvudtaget väldigt svårt för kommersiella jippon. Men ”grattis” på fars dag pappa! Ring någon dag, jag har en plan jag vill informera dig om. Puss

    Som vanligt, muspekaren över bilden för bildtext. Äldst nederst.

    Comments (6)

  7. Väck mig när det är vår igen

    30 oktober 2010 by torunn

    Nu såhär när det är kallt och mörkt och tråkigt så sitter i alla fall jag mer vid datorn än vanligt (kan iofs ha att göra med mig obefintliga sysselsättningsnivå (arbetslös och uttråkad)). Och då passar jag på att rensa datorn från gamla saker, vilket för mig osökt in på bilder och texter från svunna tider och människor jag saknar. Så jag tänkte skriva ett litet hyllningsinlägg, såhär ett par månader innan jag fyller tjugo.

    För det är ju så att i januari har jag levt i 20 år (plus drygt nio månader i magen förstås), och det är ju en fjärdedel av livet (om jag lever tills jag är åttio då vill säga, vilket jag siktar på – minst). Och på de här tjugo åren har jag träffat extremt många fina människor som format mitt liv. De flesta har dock infunnit sig de senaste 10 åren.

    Jag önskar att jag kunde skriva ett brev till alla er och säga tack. Tack för att ni kramat på mig, skrattat med mig (och åt mig), pussat på mig, lyssnat på mig (eller läst mig för den delen), pratat med mig eller bara sett mig för en stund. Vem bryr sig om jag inte pratar med ens en tiondel av er längre? Ni finns alla i mitt hjärta. Jag kan ju i alla fall hoppas på att jag lämnat ett avtryck hos er som ni gjort hos mig. När jag tänker efter skall jag nog göra det. Skriva tusen brev och säga tack. För ni är mina hjältar, mina räddare i nöden och i lusten. Och tackbrevet kommer också vara en inbjudning till Gotland den sextonde januari, då jag fyller tjugo. Jag hoppas att alla som ännu inte hälsat på mig och de som inte gjort det på länge vill komma och dansa med mig på gatorna!

    Jag älskar er.

    Comments (0)

  8. if i say jump

    17 oktober 2010 by torunn

    inflyttningsfest i nya kollektivet som inte är tillräckligt kollektivistiskt för att ens ha ett namn

    en kväll gick vi på bio och sen hade vi juicekalas

    en gång åkte vi på en liten liten bilutflykt med edvin och theo

    vi sjöng och dansade på wisbymaskeraden. det var kul.

    jag tar en dag i taget

    en kväll gick vi på kakan. superhjältekakan.

    en dag i taget

    Comments (1)

  9. Skriva kan jag i alla fall

    14 oktober 2010 by torunn

    Jag känner mig lite låg. Börjar kanske bli höstdeppad, arbetslöshetsdeppad, kölddeppad, pmsdeppad eller helt enkelt bara tristessdeppad. Annars är allt skitbra. Vidar satte i dreads igår och det blev extremt snyggt. Min pojkvän är verkligen finast, bäst och vackrast i världen. Fast han är också höstdeppad. Vi kanske borde låta Pontus dra med oss till solariet som ligger tre meter upp på vår gata. Det kan väl inte vara så läskigt som det verkar? Folk gör ju det uppenbarligen, och det skulle faktiskt kännas rätt gött att få lite fejksol i ansiktet. Om inte annat för att glömma den obarmhärtiga nordanvinden för en stund.

    Jag hatar nordanvinden. Den kan verkligen blåsa genom alla material. Nästan. Och kan den inte det så hittar den alltid en väg runt. Typ, man ställer sig så att man har vägg mot norr, vägg mot öster, vägg mot sydost och människa åt väster. Gissa vart vinden kommer från då? Jo, väggen. Den kommer liksom norrifrån uppifrån, sen glider den över hustaket och ner, och sen svänger den rakt in under din jacka från sydost. INTE OKEJ.

    Jaja. Poäng? Nej. Jag har bara lite tråkigt och borde sova.

    Comments (0)

  10. jag vet att jag sa att jag skulle

    by torunn

    Men jag orkade inte ladda upp bilder för internet var för segt. Har i alla fall lagt upp nytt på tittaboken.
    Puss

    Comments (4)