1. en halvmeter kläder

    02 augusti 2010 by torunn

    Det har gått en vecka sen jag städade, och av de sju dagarna har jag varit bortrest i tre, ändå har golvnivån återigen höjts med ungefär en halvmeter. Jag undrar hur det händer. Det är som att allt bara sprider ut sig medan jag inte tittar. Men det var inte det jag skulle skriva. Jag vet egentligen inte vad jag skulle skriva, jag ville bara skriva. Jag ville skriva någonting vackert så att någon nattmänniska därute skulle bli glad eller rörd eller få en insikt. Men det är svårt när man är riktigt glad. Jag kan inte skriva vackert när jag är glad. Det måste jag lära mig.

    Nej, istället skall jag skriva lite om hyenor. Hyenor är ett av världens schysstaste djur. Idag på båten kollade vi på en film som hette Planet Earth. Det var någon form av naturfilm, vet inte om den hade någon mer poäng än att just vara naturfilm (såg bara halva), i vilket fall som helst var det himla vacker. De finaste delarna var elefanterna som vandrade över Kalahariöknen för att komma till vatten, och när de väl kom fram och hoppade i så hade de filma under vattnet. Det var så himla fint, elefanterna så sjukt glada och spralliga ut, och när de simmade såg det ut som att de cyklade som Hedvig påpekade. Sjukt gulliga. Inte alls som såna elefanter man ser på cirkus. Usch vad jag hatar djurcirkusar.

    Den andra fina delen var om just hyenor, visste ni att när hyenor jagar så springer de inte bara och hoppas på det bästa, utan de hjälps åt i flocken och omringar sitt byte och sen delar de rättvist på allt? Inget jävla ”ledaren får äta först”, nej, de fixar en antilop om dagen och käkar tillsammans tills alla är mätta. Precis som det skall vara. Av alla efter förmåga, åt alla efter behov.

    Men nu skall jag gå och lägga mig. Sov gott torunn, det har du fanimig förtjänat.

    Puss å kreml.

    Ps. Ni vet strössel? Det är ett himla fint ord, men krymmel, det är nog ännu finare. Kommer inte ihåg om det är danska eller norska, men det är i alla fall ett jävligt värt ord. Och en jävligt värd grej. Jag är sugen på strössel.

    Ps igen. Ni vet Amelie från Montmartre? En av världens bästa filmer. Det finns en som är bättre, av samma regissör – briljanta Jean-Pierre Jeunet – och den heter De förlorade barnens stad. Så sjukt värd film. De två och Delicatessen på en filmkväll med glass och strössel och fint sällskap, det hade vart nåt det. Är det någon som är pepp på Jean-Pierre Jeunet-marathon med mig, strössel och glass?

    Gonatt nu.


  2. helt seriöst

    01 augusti 2010 by torunn

    Nu har jag kommit hem från emmaboda. Jag är sjukt jävla idiotiskt trött, men eftersom solen fortfarande skiner in genom mitt sovrumsfönster kan jag inte förmå mig till att gå och lägga mig, plus att jag allvarligt funderar på att trotsa min trötthet (och min bakfylla som kom igång på båten, försvann när jag fick mat i mig men kom tillbaka nu) och då till hangaren. Jag har saknat mina vänner så himla himla mycket! Hoppas de är där nånstans.

    Men i alla fall, emmaboda. Åh emmaboda. Ni som hängt med länge kanske kommer ihåg vad jag skrev för ett år sedan om denna festival (påminnelse: http://torunn.se/2009/08/emmaboda-broke-my-heart/), och fortsättningen på det kommer sen ikväll eller imorgon eller så. Just nu måste jag faktiskt bara dela med mig av en fantastisk grej som jag har upptäckt.

    Som jag skrutit om sen det hände så raggade jag upp hetaste killen på hela emmaboda, och som den stalker jag ändå är kunde jag såklart inte låta bli att hitta honom på internet nu när jag kom hem. Och om jag säger såhär, jag tror det var bra att vi inte bytte nummer, för den här snubben är för bra för att vara sann. Han lyssnar BARA på bra musik, har humor, är vettig, är snygg, kysser bra, skriver bra, är smart/intelligent, tycker om filmer som jag tycker om och böcker som jag tycker om. Helt enkelt, lite för bra. Hade jag fått hans nummer hade han nog i panik bytt nummer vid det här laget för jag tror inte jag hade kunnat hålla mig, så bra är den här killen. Lyssna bara på det här (OBS, Paul Simon finns med på denna lista), och läs det här! (Jag menar, killen har till och med wordpress – waow). Men nu skall jag inte hänga ut den här stackars pojken mer, det här är bara tillåtet som hämnd för att han lämnade ett stort och fruktansvärt oanständigt sugmärke på min hals märkte jag idag när vi kom fram till båten. Inte helt okej, men jag kan ju å andra sidan inte säga att jag inte njöt.

    Helt seriöst. Jag vet att det är sånt här man verkligen inte skriver om på sin blogg, men det skiter jag fullständigt i.

    Bilder kommer snart (för att göra hela grejen med den här killen lite mer pinsam för min del kan jag ju tala om att hälften av bilderna föreställer honom, och jag kan ju inte helt radera ut honom från bildhistoriken, även om jag har dålig erfarenhet av att lägga upp bilder på ragg, men jag skiter i vilket och gör vad jag vill tror jag…), men måste förvarna er – det regnade nästan hela tiden, så det är verkligen inte många bilder alls och inte alla är bra heller. Men det som finns skall redigeras, krympas och läggas upp snarast möjligt.

    Puss undt kreml

    PS. Han gillar Håkan. Enough said.


  3. inte

    16 juli 2010 by torunn

    Man skall inte titta igenom gamla bilder på fejjan när man är ledsen. Man skall inte titta på något på fejjan när man är ledsen. För då blir man bara ännu ledsnare och känner sig sjukt patetisk. Jag är fan inte ens patetisk, varför beter jag mig som om jag vore det? Fan.


  4. allt är skit

    15 juli 2010 by torunn

    Skitskitskitskitskit. Jävla fan. Jag fattar inte mig själv. Egentligen är jag bara ledsen och vill att allt skall vara bra, men istället blir jag arg och säger saker jag inte vill säga. Det är otroligt hur den som kan locka fram det allra bästa och finaste ur en också kan locka fram det hemskaste och elakaste. Jag hatar mig själv och alla andra.


  5. en jävligt konstig dag

    14 juli 2010 by torunn

    1. Försov mig.
    2. Lagade mat till filmgänget.
    3. Åt mat med filmgänget.
    4. Åkte på släktkalas och förlorade stenhårt i kubb. Hade tråkigt men hyfsat trevligt, ville till stan.
    5. Kom till stan. Fick dåligt sms, blev ledsen, blev arg, bråkade.
    6. Gick till creperiet. Stängt. Gick till Surfers, blev utslängd pga 20årsgräns (vilket de motiverade med att om de hade arton istället för tjugo kunde de inte hålla koll på ifall det kom in minderåriga. Logiskt? Obs, svar nej.)
    7. Gick till lillebror. Gick prommis med oskar, snorade och grät, sölade ner hans tröja. Sen började det regna och allt var ganska fint.
    8. Nakenbadade med jocy, maja, mundis och oskar.
    9. Kom upp från badet, skulle klä på mig. Upptäcker att NÅGON SNOTT MINA TROSOR! Vem fan gör det?
    10. Gick till piren, maja fick sår i foten.
    11. Fick ont i mellangärdet. Gick hem.

    Kanske inte så konstigt. Men en hel del awkwardness. Det konstigaste var nog trostjuven. Jag hade till och med lagt mina andra kläder ovanpå, men de var kvar. KONSTIGT! Fick gå utan helt sonika. Ingen fara men WTF?

    Här är en bild från gryningen den första juni. Maja klappar häst och jocy gör nåt annat.


  6. pianot är tyst nu

    12 juli 2010 by torunn

    Är det inte dags att du kommer hit och fyller mitt rum med musik?


  7. gatan

    11 juli 2010 by torunn

    Inatt kände jag för första gången i mitt liv för att dö. Jag har aldrig någonsin, hur dåligt jag än mått, velat dö. Men inatt la jag mig ner på gatan och hade helt enkelt tänkt ligga där och dö. Men du lät inte mig göra det. Precis som jag inte låter dig slå dig själv när du vill slåss och förstöra men befinner dig på en plats där det enda som är ditt att skada är dig själv. Då kastar jag mig emellan dina knytnävar och ditt ansikte och tvingar dig att sluta. Precis som du drog upp mig i armen och skrek åt mig att jag var dum i hela huvudet. Det är såklart jag var. Jag är. I mitt bröst bor en stor svart hemsk klump som vidgar ut sig vid väl valda tillfällen, sisådär varannan kvart och spränger ut i alla blodkärl och alla nerver och gör att jag inte kan andas. Den gör allting hemskt och förfärligt och outhärdligt och allt svartnar och ut genom ögonen pressar den tårarna och det är den som tvingar mig att lägga mig på gatan.

    Jag är så himla ledsen. Så otroligt, fruktansvärt jävla ledsen att jag när det är som värst på fullt allvar vill dö. Men jag är samtidigt så sjukt glad över att du är du. Att du fortfarande finns. Att du förstår. Att du lyssnar om och om igen. Att du gråter med mig. Att du håller min hand, klappar min rygg, stryker min kind och kramar min skakande kropp. Att du torkar mina tårar. Att du finns där med din glugg och ditt skägg och ditt skratt och dina ögon. Dina ögon som är världens snällaste ögon. Dina hårdnade fingertoppar och mjuka armveck. Din sneda rygg och gropen ovanför hjärtat där mitt öra passar precis. Jag blir så himla glad över tanken på att du kommer finnas kvar. När min svarta klump försvunnit och jag inte är ett självmordsbenäget, barnsligt monster längre, så kommer du finnas kvar och gropen där jag kan lägga mitt öra kommer också vara där. Och allting kommer vara bra och jag kommer inte vilja lägga mig på gatan och bli överkörd av taxibilar.

    Men just nu är jag ledsen. För du är inte här och det kommer aldrig mer bli samma som det var när du gick från andra sidan stan bara för att få ge mig en puss och sen gå tillbaka. Och det är väldigt sorgligt, och jag är väldigt ledsen.

    Nu skall jag dränka min kudde och förhoppningsvis kanske någon gång somna. Imorgon är en ny dag. Och jag vet att den blir bättre.


  8. sova

    09 juli 2010 by torunn

    Hur kan man bli helt svart inombords och bara vilja dö av att någon sover bredvid en annan person? Jag var så ledsen innan att det gjorde ont i bröstkorgen, och nu också, men blandat med en svärta som är så enorm att jag nästan blir rädd. Jag vill att du skall sova med mig, älska med mig, vara med mig, skratta med mig. Inte hela tiden, inte varje sekund, men ofta. Och jag vill att du skall vilja det. Jag klarar inte av tomheten längre (ett dygn sen dog jag) så jag går till en hangar fastän klockan är alldeles för tidigt. Där finns du och en Jocy-axel jag kan gråta på. Båda är bra men det ena är lite bättre.


  9. en liten fråga bara… eller två kanske.

    07 juli 2010 by torunn

    Vad är det för mening med att berätta när ingen lyssnar?

    Vad är det för mening med att känna och tycka och göra när det aldrig är rätt?

    Vad är det för mening med att fråga om man inte bryr sig om svaret?

    Börjar bli jävligt trött på det här nu. Det är kanske bäst jag slutar. Inte för att det skulle märkas.


  10. ångest på silverfat (och ett glas bittert, tack)

    by torunn

    Här har ni. Inte för att jag var särskilt ångestfylld när bilden togs, men den utstrålar ändå rätt mycket förtvivlan (och lite skelögdhet).