1. Storebror ser dig

    13 januari 2011 by torunn

    Jag lovade min kära storebror att jag skulle skriva ett blogginlägg mot att han lämnade sin telefon här så att jag kan använda internet (hatar förövrigt hans tangentbord, störigt att man måste trycka ungefär dubbelt så hårt som på min dator för att något skall hända). Jättegulligt, men jag vet inte vad jag skall skriva om. Kan ju kanske berätta om vad som hänt den senaste veckan.

    Min vän Elizabeth som jag typ träffade i Montréal kom hit, eller inte hit, men till Köpenhamn, där jag mötte upp henne. Sen åkte vi till Malmö och sov hos Anna första natten. Jag visade Elizabeth julmust och sen visade jag årets drink, julmust och rom. Natt nummer två sovs hos Timea, och den kvällen var det gangsterfest med Annie och Bob och tjugo flator till (alltså, lesbiska kvinnor, flickor, människor är det hetaste som finns). Natten därpå tillbringades åter hos Anna på Möllan och vi satt på Glassfabriken hela den kvällen. Fantastiskt ställe. Efter att de stängde så gick vi hem till Anna som tyckte att vi skulle ha det lite mysigt och hade kollat tv-tablån. Till hennes förtjusning gick Morden i Midsomer på tv och det tyckte Anna var höjden av mysighet. Jag fattade inte riktigt vad som var så mysigt med Morden i Midsomer men vi tittade på det i alla fall, och det visade sig vara rätt så mysigt faktiskt. Fast jag ger inte Morden i Midsomer cred för det, det hade nog varit mysigt vad vi än kollat på tror jag. Den fjärde och sista natten i Malmö var vi hos Tindra och Elin i Rosengård. Det var fantastiskt trevligt. Vi åt lussebullar och pratade om livet. Sen åkte vi till Halmstad.

    Väl i staden av halm gick vi direkt hem till min allra bästa vän Sara och hennes pojkvän Måns (och deras kanin Skrollan). Vi åt spaghetti och sojafärssås och tittade på tv. Sen gick jag och Elizabeth ut för att göra stan, men det var bara vi som ville det. Vi, några från SIA-glass som var ute med jobbet, några original och så Simon som jag tvingade med. En fin kväll hade vi, och en liten souvenir sitter nu på mitt skedhalsband och glittrar (snodde med hjälp av Elizabeths flinka fingrar med mig en liten prisma från den redan rätt rejält demolerade kristallkronan av plast). Dagen efter det tillbringades i ett tillstånd av förvirrad huvudvärk. Men vi kom i alla fall iväg till Sturegymnasiet, där mina gamla lärare tyckte att jag skulle komma tillbaka och prata om mitt liv efter studenten inför en hel hög elever dagen efter. Sen åt vi pizza och tittade på Sånger från andra våningen som var en otrolig film. Briljant. Fantastisk. Klockren. Fruktansvärt bra. Har nu sett hälften av Roy Anderssons filmer och om den andra hälften är ens ett uns så bra som de jag sett så är jag beredd att kalla honom geni. Näj fressten, det är jag ändå. Roy Andersson är ett geni.

    Efter filmen bar det av till Richard för sovning och trevligt kvällssällskap. Vi pratade om ditt och datt i ca fem timmar, och det var oerhört trevligt. Morgonen (nu är vi alltså framme vid idag) inleddes med grus i ögonen klockan kvart i nio då det bar av till Östras för inhandling av frallor och annat frukostlikt. Sen var det turboätning och sen turbopromenad till Sturegymnasiet, där jag pratade ett par minuter inför teaterklasserna (alla årskurser) om Montréal, Gotland, Musikalkompaniet, huruvida ens liv någonsin blir som man tänkt sig och så vidare. Sen pratade jag i en halvtimme inför en fotoklass om ungefär samma sak fast med fotografi som huvudämne. Mitt uppmärksamhetsbehov är stillat för en tid framåt.

    Sen var det bara att äta lunch och bege sig till bussen för att åka till Alvesta, där vi blev mötta av en pappa som alltid skall ha kameran framme innan han ens sagt hej, och nu är vi i Vislanda hos farmor. Dags att avsluta. Hoppas storebror blir nöjd. Over and out.

    <3


  2. som ett rastlöst barn om våren

    20 december 2010 by torunn

    Jag vill inte veta hur det går till. Det enda jag vill veta är att på tisdag eftermiddag börjar årets allra längsta natt. Sen vänder ljuset åter. Jag hoppas jag får jobba så mycket som möjligt i vinter. Hela tiden, varje dag, så att jag slipper väntan.

    Helt plötsligt en dag kan jag ta på mig mina vackra blommiga vårskor istället för tunga kängor. En morgon inser jag att det inte finns någon anledning att ha mössa. Sent en kväll märker jag att mina fingrar inte blivit isbitar fastän jag rökt en hel cigarett. Ingen vet hur det gick till. Jag stänger på jobbet, tar av mig förklät och går ner till Almedalen för att ta en folköl med mina vänner i kvällssolen. På bordet hemma hos mamma står en vas med krokusar. Människornas ansikten vänds uppåt, människornas ögon ser varandras. Ingen vet hur det gick till. Jag går till en vän på andra sidan staden och hinner knappt blinka innan jag är framme. Kjolar fladdrar, cyklar plingar. Jag undrar när de skall sopa bort gruset från gatorna. Ingen vet hur det gick till. Dricker te på uteplatsen. Solen går ner i vattnet. Vi går på utflykt till sopberget. Räknar flygplan. Ingen vet hur det gick till. En tisdag klockan sju leker jag med såna som är som jag. Det klättras i ruiner och äventyren bär av till förbjudna platser. Humlorna har vaknat. Ingen vet hur det gick till. Jag är på en äng, jag har blommor i mitt hår, halsduken är borta och ingen vet hur det gick till.


  3. fiffilelurilej

    14 december 2010 by torunn

    Idag känner jag mig lite melankolisk. Vet inte riktigt varför. Kanske är det för att jag tänkt mycket på gamla tider idag. Jaja, imorgon blir en bättre dag.

    En annan sak jag funderade på idag är ifall det bara är jag som brukar planera samtal ibland. Typ spela upp en dialog mellan mig och någon annan i huvudet ”om jag säger det här så kommer hen svara såhär och då kan jag säga det här och då kommer hen säga det här och då kan jag fråga det här och då kommer hen svara det här!”. Är det någon mer än jag som gör så? Inte för att jag någonsin fått till ett samtal som är som det jag funderat ut (vilket inte stör mig, alls.), men jag tycker att det är spännande bara. Eller spännande och spännande, jag gör det oftast när jag är uttråkad. Men idag kom en tanke till, tänk om jag är den enda som tänker ut samtal ibland? Jag kanske bara är lite störd.

    För det tredje så har jag en ny vän som jag tycker mer och mer om för varje dag. En vän som jag aldrig någonsin hade kunnat gissa skulle bli min vän. Det är fint med vänner.

    För det fjärde är jag extremt trött på snön. Må den smälta i helvetet.


  4. 05.22

    11 december 2010 by torunn

    En snubbe i tv-rutan såg precis ut som min kompis Filip fast 14 år gammal typ. Lustigt. Stämmer faktiskt med när filmen är gjord och Filips ålder, kanske skall kolla upp om min vän var i USA och hade en biroll i en dålig 90-talsfilm om en tjej som vill bli popstjärna.

    Mest spännande just nu är Wikileaks-jippot. Vill inte på något sätt underminera de åtalande kvinnornas trovärdighet, det är fullt möjligt att Julian Assange är ett svin, men det som förbryllar mig är de enorma resurser som läggs på just det här våldtäktsfallet. Det är inte sällan som ett sådant här ”ord-mot-ord”-fall inte ens utreds, och att då lysa en misstänkt över hela världen och göra honom till världens mest eftersökta man känns lite väl. Att säga att det inte har någonting med vårt kära Wikileaks känns ju också som en fet jävla lögn. Vi följer det här med spänning och när Assange väl blir utlämnad till USA (om han nu inte råkar bli frikänd men jag vill faktiskt inte spekulera i huruvida han är oskyldig eller inte, för det vet ju bara han och de två kvinnorna) och Wikileaks släpper de hemliga dokument som bekräftar alla lurigheter som det redan går rykten om och Assange hamnar på typ Guantanamo eller försvinner mystiskt, då kommer jag säga ”vad var det jag sa?”. Det roliga är ju att när det väl händer kommer mediakarusellen som pågår just nu vara över för länge sedan, och inte en jävel kommer bry sig. Då är det synd om Julian. Men han kanske hinner få ett Nobelpris innan han dör? (Fredspriset var min tanke i så fall. Obama kunde ju få det, så varför inte någon som faktiskt gjort något? Inte för att dissa Obama, han hade ju goda intentioner och det kan ju faktiskt vara så att det är helt omöjligt att förändra särskilt mycket där borta i Amerikat, och då är det ju inte hans fel. Men Nobels fredspris förtjänade han inte, det är ett som är säkert.)

    Jag är inte så insatt i Wikileaks i sig, jag har bara en liten aning om vad det är  de har publicerat där, men vad de än läckt, hur hemliga och förödande uppgifter det än är så ställer jag mig instinktivt på Wikileaks sida ändå, för om Sarah Palin och hennes crew av galningar vill ha någon avrättad av politiska skäl, ja då vill jag ha den personen vid liv. När det gäller amerikansk högerpolitik tycker jag av princip tvärt emot (tvärt emot dem alltså), det spelar nästan ingen roll vad det handlar om. Och USA vill ha Julian Assange lite för mycket för att det skall vara trovärdigt. Det är ju precis som med alla andra de skall ha ihjäl, det för oftast inte så mycket gott med sig och det har oftast inte särskilt rättvisa eller demokratiska grunder.

    Gonatt


  5. Väldigt väl värt

    01 december 2010 by torunn

    Skrev nyss en lång, möjligen irriterande lång, halvt förvirrad men ändå väldigt fokuserad kommentar som svar på en kommentar till min statusrad: Torunn Splitter skall gå och dricka glögg i nyöppnade The Store Of B – Visbys anarchist bookstore! Tjo! – och den tänkte jag lägga ut här för att jag blev lite smånöjd med den.

    Den sammanfattar en del av min julvägran. Såklart inte all, men det är det här som är mitt argument mot ”men det är ju så mysigt att fira jul, och få vara nära familjen och bara mysa”. I helvete heller. Först skall man städa, baka, fixa, planera, dona, städa, damma, laga, fixa, torka, paketera, pynta osv i över en månad, så att när man väl får njuta av det är man för trött och/eller redan stressad inför storstädningen som skall till innan nyår, sen är det slut och då är all disk kvar. I alla fall så var det såhär på min statusrad ikväll.

    Vän (som kommentar på ovanstående statusrad):

    Vill också dricka glögg.

    Jag (väldigt övertrött och i behov av att uttrycka mig (även därför jag insåg att jag kanske borde skriva ett blogginlägg för att få spinna vidare utan att uppfattas som ett freak, vilket jag å andra sidan kanske är, vad vet jag?)):

    En sak som är lite störig med julen är att den bara firas en gång om året, och allting som har med den att göra blir därför så extremt romantiserat och man minns bara allt mysigt och fint från förra året. Sen dricker man glögg och inser att… det är lika förjävla äckligt som förra året och att man visst inte är tillräckligt gammal/vuxen för att palla peta i sig det utan hjälp av indränkt russin och mandelmix och att man verkligen borde tänkt på det innan man satte sig ner med en knappt drickbar, extremt varm dryck som man egentligen bara hällde upp för att det var den som var poängen av någon anledning.

    Fast det var det ju iofs inte, poängen alltså. Bokhandeln är fantastisk, det var poängen, så det var väl värt ett par smuttningar glögg.

    Jag (igen eftersom jag såklart insåg att mitt meningsuppbyggande var lite… övertrött):

    Notera att det var väl värt som i väldigt väl värt, ifall det råder tvivel.

    Jag är iofs förmodligen redan känd som den knäppa bruden som skriver uppsatslånga kommentarer på folks statusar. Oj, jag undrar om folk tycker att jag verkar pretentiös med mitt filosoferande? Jag kan ibland få en stark längtan av att få veta vad andra tänker, tycker och säger när jag inte är med. Är väl för nyfiken helt enkelt. Och alltid beredd att försvara mig, med väl valda ord, helst i skrift.

    PS. Idag tyckte jag att jag var väldigt effektiv när jag och pojkvän skulle gå och lägga oss i sängen samt se på Trainspotting på min bärbara dator, vilket kan vara ganska omständigt (bädda, lägga, ordna, släcka, ställa, hoppa över lyfta upp) om man är väldigt trött och det är långt till lysknapparna samt rätt stökigt. I alla fall så kallade jag mig organisatorisk och kom på ett nytt briljant ord som jag fann väldigt lustigt.

    Organisatorunnisk.

    Bara en mästare behärskar kaos.

  6. att gå och lägga sig

    19 november 2010 by torunn

    Min pojkvän vill att jag skall gå och lägga mig. Men jag har ju inte tid för internet när han är vaken, då vill jag ju vara med honom, men han vill att jag skall sova när han sover, så då hinner jag ju inte hänga här på bloggen. Och nu ropar han och jag säger att jag kommer. Det är svårt det här. Jag får se till att få saker gjorda när han är i skolan istället. Men då vill jag ju sova. Åh ilandsproblem.


  7. vakna

    17 november 2010 by torunn

    Jag såg en dokumentär om Irak idag. Det var riktigt jobbigt. Hemskt var det. Hemskt är det. Jag börjar bli lite trött på världen. På allt jävla krigande överallt. I Palestina till exempel. Men sen är det ju som Mikael Wiehe en gång sjöng, är det verkligen fred vi vill ha? I Palestina tycker Israel att det är självklart att de skall få fortsätta sin ockupation och sprida ut sig ännu mer, och att det är Palestina som är bromsklossen till fredsförhandlingar. Men om Israel inte vill ge med sig och göra det rätta, det vill säga dra sig tillbaka från de områden som de i den ursprungliga uppdelningsplanen 1948 inte hade rätt till. Visst, palestinierna förkastade den uppdelningsplanen och det kanske är en orsak till att det fortfarande bråkas, men jag hade också blivit lite sur om någon kom in och bestämde att nu skall halva min lägenhet tillhöra någon annan, bara sådär. Och medan de som tagit över halva min lägenhet bor där så börjar de till råga på allt mörda min familj, mina vänner och min släkt systematiskt.

    Det kan inte bli en rättvis fred i Palestina om inte Israel lägger ner sin skit och ber om ursäkt på bara knäna. Ändå vill Israel att Palestina skall göra det, trots att de egentligen bara försvarat sitt vardagsrum. Det hade jag också gjort, och efter att ha kämpat i hur många år som helst om rättvisa, vad skulle då vara poängen i att bara lägga ner och ge upp nu? Det hade ju varit den yttersta förnedringen. Fyfan. Jävla skitvärld.

    Hann inte med att lägga upp bilder idag för att jag gjorde roligare saker än att sitta vid datorn, men här är en till i alla fall.


  8. dagens ord

    by torunn

    Jag har efter lite självrannsakan insett att jag överanvänder orden förövrigt och dock. Speciellt förövrigt. Jag älskar det ordet. Dels för att det är användbart, om man vill byta ämne eller helt enkelt inte har något mer att säga om tidigare ämne, eller om man vill tillägga något till tidigare ämne, och dels för att det är skitsnyggt. Säg det en gång bara högt för dig själv. Förövrigt. Det är awesome. Jag gillar.

    Här är en ny bild fressten! Resten får ni imorgon för jag skall gå och lägga mig. Puss

    Den här bilden är från roxyspelningen som jag, hedvig och pelle anordnade förra månaden. Det är elin och cornelia, som med sin självkänsla och pepp fick upp hela publiken på dansgolvet, och det är faktiskt svårare ju färre folk det är på spelningen.

    Av någon anledning får bilden mig att sakna helena väldigt mycket, så sicken tur att hon kommer hit på fredag! Och sicken otur att hon åker till Kanada på måndag. Med hedvig. Och lämnar mig kvar här. Åhhh snälla världen kom till mig någon gång!


  9. hej och förlåt att det dröjde

    14 november 2010 by torunn

    Det är jättemånga som stör sig på att jag inte skriver så ofta nuförtiden. Och det är ju sant. Men hallå, i ungefär vartannat inlägg ber jag er som läser att kommentera, ändå är det av ca 150 besök om dagen kanske en kommentar varannan dag, vilket jag tycker är lite väl snålt. Om ni vill att jag skall skriva får ni väl ge mig lite feedback, inte bara klaga när jag inte skriver. Hur skall jag veta att folk faktiskt vill läsa om ingen säger det till mig? Det känns ju lite halvövermodigt att bara anta att folk är intresserade av mina tankar. Ni är bortskämda helt enkelt. Prutt på er.

    Men, för att glädja er och sona för min frånvaro den senaste månaden, här är ett gäng bilder! Jag lägger inte upp alla på en gång som vanligt utan sparar på det lite så jag har något att lägga upp varje dag. Som en julkalender fast ingen som helst koppling till julen utan till mig istället. En torunnkalender! Jag gillar förövrigt inte julen. Och jag är emot mors och fars dag, och jag gillar inte rosa bandet. Har överhuvudtaget väldigt svårt för kommersiella jippon. Men ”grattis” på fars dag pappa! Ring någon dag, jag har en plan jag vill informera dig om. Puss

    Som vanligt, muspekaren över bilden för bildtext. Äldst nederst.


  10. if i say jump

    17 oktober 2010 by torunn

    inflyttningsfest i nya kollektivet som inte är tillräckligt kollektivistiskt för att ens ha ett namn

    en kväll gick vi på bio och sen hade vi juicekalas

    en gång åkte vi på en liten liten bilutflykt med edvin och theo

    vi sjöng och dansade på wisbymaskeraden. det var kul.

    jag tar en dag i taget

    en kväll gick vi på kakan. superhjältekakan.

    en dag i taget