Fy ända in i bubblan vad jag försummar den här bloggen. Och en del annat också. Jag bor i en lägenhet med mina älskade vänner, en pojke jag är kär i och världens finaste hund. De jag tycker om som bor på ön men inte hos oss kommer ändå hit av sig själva rätt ofta, så jag behöver aldrig gå härifrån, och det gör jag nästan aldrig heller. Eller jo, men jag går knappt utanför murarna. Mina dagar ser ut som så att jag går upp alldeles för sent, går till hunden som jag går ut med och går ut med henne, köper cigg påvägen hem, kommer hem, jobbar med min fotoutställning eller bara chillar, käkar mat, pratar med folk som är hemma, kramas med folk som är hemma, ser kanske på en film eller nån serie med folk som är hemma. Sen går vi till affären och handlar, sen kommer vi hem, lagar mat, äter, och sen chillar vi ännu mera. Ibland är det lite mera feststämning och då pratar alla högt och sjunger och dansar kanske, och dricker massa öl. Sen sover jag.
Och det trivs jag med, som fan, fast det känns lite som en låtsasvärld. Det känns som att det inte är okej att det är såhär bra. Men jag vill aldrig att det skall ta slut.
Sen har vi aldrig internet heller, och det är ju en bidragande orsak till varför jag inte bloggar så mycket.
Men, igår var jag på punkkakan, det var himla skoj faktiskt. Och jag har ny frisyr! Och hämdagen i affären träffade jag en tjej från Göteborg som jag inte kommer ihåg vad hon hette (hon var med min gamla vän Maria) som läser min blogg. En helt främmande människa som läser min blogg! Så himla glad och stolt och… ja, glad, blev jag. Hon var den första bloggläsaren som jag inte känner som fått se min nya fripp! Men nu skall ni alla få se den, i och med två bilder från punkkakan igår. Det kommer fler imorgon. Dock var det inte så många bilder på mig eftersom jag var fotograf, men de här visar i alla fall frippen litegrann. Ett smakprov. (förövrigt tänker jag köra hårt på den klädstilen nu också, så jävla snyggt! SHARP Skins* ftw!)
*SHARP = Skinheads Against Racial Prejudice.
